Senil

Jag har visst haft känningar i höger ljumske/höftböjare tidigare... Jag har skivit om det här, här och senast här. Känns lite oroväckande faktiskt! Men jag ska bli flitig på stretchen och hoppas på att det går över..

Jag har varit hos ortopeden idag! Inte samma som förra gången och denna gång en fotspecialist. Han skickar mig på röntgen med ultraljud av något slag och det känns bra. Om det är vad han misstänkte, går det att spruta in något medel som gör att de blodkärl som han misstänker har bildats kring hälsenan (eftersom den enligt honom förmodligen är/har varit inflammerad - Anna trodde ju inte det, utan att det var slemsäcken som var irriterad) och som gör att jag har ont, skrumpnar och försvinner. Det eller spår av det kan man tydligen se med en röntgen med ultraljud..? Om det inte är det får vi ta ett omtag och se efter andra orsaker. Det känns hur som helst bra att det händer något, i stället för att bli avfärdad med en veckas antiinflammatoriskt - som den förre ortopeden gjorde.

Vi pratade även om mina vader och ortopeden misstänkte att det kunde handla om kompartmentsyndrom. Jag har ju misstänkt det tidigare, men den här gången ska det utredas ordentligt. Nackdelen är att jag får gå den ordinarie väntetidsvägen eftersom det inte finns någon privatvård som gör den där speciella undersökningen. Positivt är att ortopeden tyckte att jag skulle testa att börja springa igen, eftersom vila uppenbarligen inte hjälper (det onda i vaderna kommer tillbaks så fort jag börjar igen). Positivt är också att det händer något (även om man får utstå långa vårdköer), i stället för att bli avfärdad med en veckas antiinflammatoriskt - som den förre ortopeden gjorde... (Ser ni mönstret?)

Det känns på det stora hela ganska bra och jag känner mig hoppfull! :)

Börja om från början, börja om på nytt..

Igår packade jag ner löparskorna i träningsväskan. Tänkte att jag skulle testa. Försiktigt.

Jag visste att det skulle kännas tungt. En något tyngre kropp i kombination med noll löpträning på ett år och jämförelsevis fattig träning över huvud taget, gör nämligen oddsen för att slå rekord ganska höga. Visst vet jag att kondition är en färskvara och jag har trots allt inte kunnat springa sedan förra sommaren, men att det skulle vara SÅ illa ställt hade jag nog inte föreställt mig ändå. Jag har ju trots allt tränat (mer än de flesta jag känner), även om det inte varit lika mycket/intensivt som tidigare år.

Löpningen var rent ut sagt en bedrövlig upplevelse, även om man skulle bortse från krämporna.. ;) Trots att jag aldrig sprang fortare än 9,5 km/h (och mestadels på 8,5-9,0 km/h) var pulsen uppe i 186 slag/min!! Om man räknar in krämporna hade jag känningar i höger ljumske (skumt, kan inte minnas att jag haft det tidigare) och i höger skinka. Vaderna kändes ganska bra, men vänsterhälen värker lite nu i efterhand.

Tidpunkt: Kl 06:30
Sällskap: -
Tid: 10 min snabb gång + 42 min jogging varvat med snabb gång (varav ca 30 min jogging) + 8 min stretch

Maxpuls: 186 slag/min
Snittpuls: 153 slag/min
Energiförbrukning: 560 kcal
Träningseffekt: 4,1

Passets totala längd: 60 min

Pulszoner under passet:
under 135 slag/min i 15 min
135-160 slag/min i 14 min
161-175 slag/min i 26 min
176-195 slag/min i 5 min

Nä, det är väl bara att inse (ju förr desto bättre!) att man är tillbaks på noll och börja jobba därifrån! Men det känns lite surt att ha halkat så himla långt efter både Tessan & Mela som jag var på ganska god nivå som, bara för ett år sedan (Sofy & Ruthie har hela tiden legat steget före). Nu skulle jag nog tyvärr inte kunna hålla deras miltempo i ens två kilometer. :P

Fördelen är att om man bara får vara/bli skadefri, går utvecklingen ganska snabbt i början. Och det är ju både kul och motiverande! :) Plus att jag vet att jag kan.

Jag ska till ortopeden i eftermiddag, så jag gör åtminstone vad jag kan för att bli skadefri. Förhoppningsvis har han en dundermedicin för hälen, som även fixar vaden i ett nafs. Det vore toppen!

Drömmen är att bli skadefri i år, så att jag åter kan börja satsa på löpningen till nästa år. Vet inte hur många gånger jag har tänkt den tanken och önskat innerligt... Håll en tumme för att ortopeden inte behandlar mig som många läkare tenderar att göra (eftersom man inte är elitidrottare), utan tar det på allvar och försöker hjälpa mig!

Simma lugnt i regnet! :)

Morgonspinning med Tessan

Träningsvärken jag fick efter styrkepasset med Mela i torsdags var inte nådig - fråga Niclas... Jag jämrade mig igenom hela fredagen, lördagen OCH söndagen! Haha! :) Igår kände jag "bara" i hamstrings och i triceps och idag är det i princip helt borta.

Igår blev det morgonspinning med Tessan, 55 min. Härligt! Jag fick testa en ny cykel som Sats ska köpa in (tror jag..?) och me like! Betydligt skönare sadel och jämnt motstånd. Dessutom visade den vilken "växel" man hade i (bra!!), effekten man cyklade på (bra!!) och cyklad tid (bra!!). Det som var negativt var att reglaget var väldigt känsligt, så man fick vara försiktig på handen när man justerade motståndet.

Det var väldigt skönt att pumpa runt blodet ordentligt i benen, speciellt med tanke på träningsvärken som jag har haft! :)

Idag är det ofrivillig vila, eftersom Niclas var tvungen att sticka iväg på morgonen, men jag hoppas att jag hinner med ett pass i morgon bitti!

Watch what you wish for

Minns ni det här?

HAHAHAHAHA! :D

Idag blir det vila och bilfärd mot Norrköping. I morgon är det dags för ett möte med VARGEN på Kolmården! :D

Svettig lunch

Det blev ett riktigt bra lunchpass med Mela idag! Lite irritation över bussen som aldrig kom och att den följande därtill var sen, men fram kom jag till slut. Styrkepass hägrade och Mela fick fria tyglar (med begränsningar för min handled och annat dumt).

Det blev såhär (superset inom parentes):
Drygt 5 min crosstrainer (mer för Mela, jag blev ju lite sen) som uppvärmning
Marklyft (jag missade helt jägarvilan som superset, kom på det nu i efterhand - gjorde du det Mela?)
Sittande rodd med smalt grepp (Upphopp)
Utfall i Smith (Plankan)
Bröstpress
Chins/Dips med motvikt

Ett set som uppvärmning, sedan eftersträvades 3*10.

Tidpunkt: Kl 11:50
Sällskap: Mela
Tid: 5 min crosstrainer + 57 min styrka

Maxpuls: 172 slag/min
Snittpuls: 149 slag/min
Energiförbrukning: 516 kcal
Träningseffekt: 3,1

Passets totala längd: 62 min

Jag tyckte att vi var effektiva och pulsen skvallrar både om min dåliga kondition och att vi måste ha varit det, men det känns som att vi hann med få övningar på den tiden?! Hur som helst var det ett mycket bra, roligt och svettigt pass och när jag gick från gymmet var jag darrig i hela kroppen - tack Mela! :)

Något att jobba på

Den 23:e augusti ska jag vara med i ett stafettlag i Stockholm Mazda Triathlon. Vi är sex tjejer (vänner) som ska tävla mot/med varandra i två lag: Mela, Sofy, Tessan, Ruthie, Emster och jag.

Vi ska tävla i lagstafett, sprint. Det innebär först 750 m simning (jag mot Emster), sedan 20 km cykling (Mela mot Tessan, tror jag) och sist 5 km löpning (Ruthie mot Sofy, tror jag).

Det ska bli jättekul, men problemet är att jag inte vet vilka laguppställningarna är.. Det enda jag vet är att jag ska simma 750 m mot Emster, som är väldigt duktig och som har tävlingssimmat massor. Hehe.. Jag har aldrig "simmat på riktigt" (läs: tränings- och/eller tävlingssimmat, för Vansbro tjejsim kvalificerar inte tycker jag) och är mer eller mindre självlärd vad gäller crawl. Simningen var dock det enda jag vågade mig på att tacka ja till, med tanke på mina skador. Men det ska som sagt bli kul!

Jag behöver övaövaöva både på simningen i sig och på att simma utan att se, för det är lätt att tappa orienteringen när man simmar i öppet vatten. Dessutom är mitt flås sisådär katastrofalt dåligt just nu.. Så simning i öppet vatten får bli min semesterläxa! :)

Idag vilar jag från träning, för Xena skulle skrivas in på ett nytt dagis som hon ska vara på nu de första veckorna i juli ("vårt" dagis är stängt hela juli). Det är nog lika bra det, för jag har rejäl träningsvärk i mage och rygg trots att jag tog det lugnt igår. Och i morgon väntar ett svettigt lunchpass med Mela! :D

Styrka!

Yes! I morse körde jag styrka igen, fast jag började lite försiktigt med lite lättare vikter. Det blev 10 min på crosstrainern som uppvärmning och sedan ett allround-pass med hantelrodd mot bänk, getups med hantel, ryggresningar, crunches på boll, benlyft med rumplyft, hammercurl, sidoresning, twist med hantel, benspark, lårcurl, skulderdrag utåt, hög rodd med rep och en övning för axlarna. HÄRLIGT!!

Tidpunkt: Kl 06:35
Sällskap: -
Tid: 10 min crosstrainer + 50 min styrka

Maxpuls: 172 slag/min
Snittpuls: 132 slag/min
Energiförbrukning: 401 kcal
Träningseffekt: 2,6

Passets totala längd: 60 min

Pulszoner under passet:
under 135 slag/min i 41 min
135-160 slag/min i 16 min
161-175 slag/min i 3 min
176-195 slag/min i 0 min.

Det känns riktigt bra i kroppen att ha kört ett styrkepass igen! Det här passet var ganska oorganiserat, så jag ska sätta mig ner och fundera ut hur många styrkepass jag vill/kan prioritera per vecka och efter det ett upplägg som jag kan ha några veckor framåt. Det kommer att bli bra! :D

Ett kärt(?) återseende

Om jag ska vara helt ärlig mot mig själv, får jag nog inse att böckerna har påverkat min träning negativt. Till en början när jag bara skulle sitta av tid på sittcykeln var de väldigt bra (för de fick mig att sitta kvar), men jag får nog medge att den tiden är förbi. Nu har jag i stället suttit på sittcykeln mer eller mindre för att få/kunna läsa och alltså har syftet blivit det omvända. Visst har jag tränat under tiden jag har läst, precis som tidigare, men jag hade ju kunnat göra något annat. Något mer stimulerande, något roligare, något mer utvecklande...

Med anledning av detta (och att mina måste-läsa-böcker är slut för tillfället) inför jag en ny regel: Ingen läsning på träningstimmen, om inte syftet är att sittcykla! ;)

I morse klev jag således upp på crosstrainern, för första gången på lääänge. Målet sattes till en timme och jag trampade på hela tiden, med gott flås. Efter en halvtimme hade jag tråkigt och spanade längtansfullt mot löpbandet. Jag föreställde mig springandes i skogen, men det är nog tyvärr en bit kvar dit än så länge. Nästa vecka ska jag till läkaren!

Tidpunkt: Kl 06:35
Sällskap: -
Tid: 60 min crosstraiher

Maxpuls: 180 slag/min
Snittpuls: 160 slag/min
Energiförbrukning: 614 kcal
Träningseffekt: 4,8

Passets totala längd: 60 min

Pulszoner under passet:
under 135 slag/min i 1 min
135-160 slag/min i 29 min
161-175 slag/min i 26 min
176-195 slag/min i 4 min.

Jag har misstänkt det ett tag, men nu är jag säker

Inflammationen i vaden har att göra med hälen. Jag är nu bergsäker, efter att ha haft misstankar om det ett tag. Varifrån skulle det annars komma? Jag har ju verkligen inte gjort något extraordinärt de senaste månaderna..

Jag har i några veckors tid (sedan New York) gått med oknutna sneakers, för att göra hälen nöjd. Det onda i vaden har minskat successivt. Nu ska jag ju till läkaren den 9:e och det är värdelöst att gå till läkaren utan att ha ont, så igår knöt jag skorna igen för att trigga hälen. Och jag tänker ha dem knutna fram till läkarbesöket. Det onda i hälen har kommit tillbaka som ett brev på posten och jag har även känt av vaden. Speciellt i morse på spinningen. Det måste ha med varandra att göra!

På något sätt känns det ändå skönt att det inte är två helt olika skador, för lyckas jag bara få rätsida med hälen kommer förhoppningsvis vaden att läka sig själv.

Förra veckan blev det fyra träningspass. Det känns dock inte så roligt att skriva om en timme på sittcykeln, så därav lite tunt bloggande.

Igår försov jag mig, men i morse var det dags för spinning igen med Tessan. Passet i sig var bra (som alltid med Tessan), men jag hade svårt att hämta motivation från musiken. När det blir för mycket beat och för lite musik tappar jag lite engagemang och det är synd.

Jag har kommit fram till att jag verkligen, verkligen, verkligen behöver en nytändning i min träning. Eller egentligen tror jag att allt löser sig om jag bara lyckas bli skadefri, för det är OTROLIGT OMOTIVERANDE att hela tiden vara skadad och försöka kämpa vidare utan att kunna ge järnet fullt ut. Hela tiden springa in i väggen. Den onda spiralen fortsätter bara nedåt och det är svårt att ta sig ur den.

Men den 9:e juli ska jag som sagt till en ortoped igen, denne är en fotspecialist. Jag hoppas verkligen att han har något dundermedel mot hälen (eller hälarna)!!

Min högsta personliga önskan just nu är att bli skadefri.

Kondition är en färskvara - No shit, Sherlock!

Jodå, kondition är en färskvara - var så säker. Det var väl ingen som trodde något annat och det vore ju synd om man inte såg resultat av sin träning.

Själv märker jag resultat av den kraftigt neddragna och på den senaste tiden i princip uteblivna träningen. Jag behöver väl inte nämna att jag har haft det lite körigt med min kropp de senaste 1,5 åren, då vaderna började strula? Och att skadekavalkaden har påverkat min träning negativt...? :P Dels på grund av skadorna i sig, dels på grund av den motivationsbrist som följer när man gång på gång på gång stöter på motstånd.

Även om jag har suttit på motionscykeln några timmar de senaste månaderna, har jag inte riktigt kunnat pressa kroppen till någon högre puls. Och löpning har tyvärr inte funnit på min världskarta på ett år.

Jag dras fortfarande med en inflammerad vad och hälen bråkar, men jag ska till läkaren igen först om en månad. Så jag har beslutat mig för att försöka träna ordentligt, även om det gör ont. Det må vara att göra sig själv en otjänst, men att gå till läkaren och vara frisk bara för att få tillbaka besvären några veckor senare är verkligen värdelöst. Så jag kör på!

Igår var det en timme på motionscykeln och idag körde jag ett härligt spinningpass för Tessan. Förra gången hittade jag inte riktigt känslan och hade svårt att komma upp i puls, men idag tryckte jag på ordentligt och pulsen var med. Det var dock lite skrämmande att inse att jag har så dålig kondition för tillfället, att jag har fått tillbaks lite av min ansträngningsastma som jag inte har känt av på flera år.. :P

Neddragen och utebliven träning har inte bara resulterat i återupplivad ansträngningsastma, utan även att kläderna sakta men säkert har blivit tightare och tightare, månad för månad. :P Inte heller det är en trend som jag är sådär superförtjust i, för att uttrycka det milt. Dags att strama upp tyglarna med andra ord!

Hur som helst kändes det väldigt SKÖNT att träna i morse! Och att jag kunde pressa upp pulsen till 197 slag/min på spinningcykeln! :)

Mina bilder i Fitness Magazine!

Jag vet att jag är väldigt sent ute, men av någon anledning får jag min FM väldigt sent så jag hann aldrig få hem den innan vi åkte iväg till NYC. Men när jag väl kom hem igen var jag nyfiken på att spana in bilderna som jag hade hört ryktas om...
Mina bilder från världens bästa Blogger Boot Camp! :)

Howdy!

Tillbaks från New York igen. Fortfarande inte omställd till svensk tid, men jag jobbar på det. Det blev aldrig någon löpning i Central Park, eftersom jag har en inflammerad vad, men det blev en 40 km lång cykeltur runt Manhattan i stället, i ett makligt tempo. Riktigt härligt, det kan varmt rekommenderas!!

Igår morse var jag på spinning med bästa Ruthie för bästa Tessan. Jag önskar att jag kunde säga att det var allt igenom härligt, men jag hade svårt att komma upp i puls och vaden krånglade. Dessutom börjar vänsterhälen bråka igen nu. Jag är verkligen less på det.

När jag kommer tillbaks från lunchen ska jag ringa och beställa en tid hos en idrottsläkare, så får han ta en titt på både vader och hälar.

Jag har inte hunnit uppdatera mig i bloggvärlden riktigt (och har svårt att se hur jag skulle kunna ta igen allt jag har missat), men jag hoppas att ni har haft en bra tid!